Grekisk choklad!

Anledningen till att jag kallar min blogg för min stora feta grekiska familj ska jag försöka förklara lite mer här.
På 80-talet bodde jag i perioder i norra Grekland och träffade mängder med greker, en del underbara en del skithögar som överallt annars.
Första gången jag var där, jobbade jag för en kille som tidigare bott i Sverige o som jag litade på. Han visade sig vara en stor skit, var taskig mot oss som jobbade (jag enda utlänningen) och jag hade en ganska jobbig tid, då jag till slut inte kände mig värd någonting.
Men det fanns en del helt underbara, goda människor som tog hand om o hjälpte mig när det var som svårast. Minnena av dem är starkare än allt det jobbiga. De fick mig att åka hem älskande Grekland istället för att åka hem o tycka Grekland är skit pga en idiot.

Under åren sen dess har jag haft sporadisk kontakt med dem och varje gång jag kommit dit känt mig välkommen och hemma, känt att jag tillhör deras "familj".
Även min dotter ses av min "grekiska mamma" som hennes barnbarn.

PHILOXENIA!

För ett par veckor sedan kom Eva, min grekiska väninna, ner till mig i affären och hade med sig ett paket till mig från Grekland.
Förra året fyllde hon jämnt och det var stor fest på en restaurang här i staden. Hennes systrar och svägerska hade kommit från Grekland för att fira henne. Ingen av dem kunde någon engelska, så under en middag kvällen innan festen, kände jag att de kom lite utanför, så jag försökte på min väldigt minimala grekiska prata med dem. Träffade dem kanske tre gånger.
Och nu när min väninna var nere i påskas, hade de tänkt på mig och skickat med henne paket till mig. En stor ask med underbar grekisk choklad och ett jättesött dekorerat påskägg!
Ännu en gång förstår jag inte, varför till mig?

Jag har de senaste åren haft det ganska jobbigt, som "ensam" mamma, med nystartat företag och en sjuk mor. Stöd har ofta kommit från dem jag inte räknat med, medans de som jag kanske trott skulle finnas bredvid mig försvunnit.
Det har ibland bara varit "små" saker som en kram eller ett ord som ändå gjort att jag orkat fortsätta, inte ge upp. Att någon sett hur jag mått! Brytt sig!
Det har varit människor av alla nationaliteter, MEN det har gett mig känslan av den grekiska omtanken.
Varav MIN STORA FETA GREKISKA FAMILJ!